Poliser har svårt att jobba i stadsdelarna för att poliserna själva kartläggs av kriminella – även vid civil spaning. Lokala näringsidkare utsätts för brott men törs inte berätta. Problemen bottnar i segregation och klassklyftor.
Rikskriminalens Underrättelsetjänst pekar i en ny rapport ut 55 bostadsområden i 22 städer där kriminella nätverk har en stor påverkan på lokalsamhället.
Berga, Ryd och Skäggetorp är de stadsdelar i Linköping som finns på Rikskriminalens karta.
– Den här rapporten är en bra beskrivning av förutsättningarna för polisens arbete. Ibland får vi poliser kritik för att vi inte har tillräckligt hög uppklarning och inte klarar att lagföra tillräckligt många personer. Rapporten beskriver utmaningarna, som en motvikt till en lite ensidig bild av att vi inte alltid lyckas ställa ansvariga till svars, säger Conny Dahl, biträdande operativ chef för polisen i Östergötland.
Uppdraget att kartlägga den lokala kriminaliteten i landet kommer från Nationella ledningsgruppen inom polisen där Conny Dahl ingår.
– Vi såg ett behov av att visualisera och få kunskap om hur det ser ut nationellt, inte bara i storstadsregionerna som annars får mycket uppmärksamhet kring de här frågorna, säger Dahl.
Sedan hösten 2013 har Corren granskat kriminella nätverk och grupperingar i Östergötland. Vi har bland annat berättat om hur brottsoffer och vittnen tystas genom hot och om krögare och andra småföretagare som utsätts för utpressning och även tvingas in i kriminalitet när de pressas att köpa upp svartsprit och cigaretter av kriminella.
Granskningen orsakade en stundtals het debatt mellan företrädare för polisen och kommunen om vem som bär ansvar för åtgärder mot lokala kriminella grupperingar. Förre ordföranden för kommunstyrelsen, Paul Lindvall (M) uttalade flera gånger att det var ”oacceptabelt” att polisen inte kommer till rätta med problemen.
Rikskriminalens rapport slår nu fast att:
Polisen har svårt att jobba i de utpekade bostadsområdena för att kriminella vaktar området bland annat genom fordonskontroller och avslöjar även civila patruller. Bilden bekräftas av poliser i yttre tjänst som Corren talat med och som jobbar i bland annat Skäggetorp, Berga och Ryd.
– De ser direkt vilka som sitter i fordonen, säger en polis.
Grannar och vittnen är rädda och vill inte hjälpa polisen. Detta beror, enligt polismyndigheterna själva, på långvarigt dålig polisiär närvaro i områdena så att kontakter och förtroende har blivit lidande.
En bekymmersam situation, konstaterar Conny Dahl:
– Vi bygger vårt arbete på att vi får information från människor som sett och vet saker. När de inte är benägna att ge oss information blir arbetet betydligt svårare. Vi måste jobba i de här områdena för att få förtroendekapitalet, vi måste vara där och visa att vi bryr oss om deras problem.
Enligt Conny Dahl är det just vad polisen gör, och gjorde även innan rapporten kom.
– Vi har ett aktivt arbete kring det här, säger han.
Conny Dahl hoppas att rapporten kan få andra aktörer att göra större insatser mot den lokala kriminaliteten. I inledningen skriver Rikskriminalens Underrättelsetjänst: ” Det stora genomslaget i lokalsamhället framstår vara knutet till den sociala kontexten i de utsatta områdena, snarare än bero på en utstuderad vilja bland kriminella att ta makten och kontrollera lokalsamhället.”
– Rapporten lyfter fram de här områdena som segregerade. Det är inte polisen som bygger bostadsområden. Där borde andra ta mer ansvar, säger Conny Dahl.
Berga, Ryd och Skäggetorp är de stadsdelar i Linköping som finns på Rikskriminalens karta.
– Den här rapporten är en bra beskrivning av förutsättningarna för polisens arbete. Ibland får vi poliser kritik för att vi inte har tillräckligt hög uppklarning och inte klarar att lagföra tillräckligt många personer. Rapporten beskriver utmaningarna, som en motvikt till en lite ensidig bild av att vi inte alltid lyckas ställa ansvariga till svars, säger Conny Dahl, biträdande operativ chef för polisen i Östergötland.
Uppdraget att kartlägga den lokala kriminaliteten i landet kommer från Nationella ledningsgruppen inom polisen där Conny Dahl ingår.
– Vi såg ett behov av att visualisera och få kunskap om hur det ser ut nationellt, inte bara i storstadsregionerna som annars får mycket uppmärksamhet kring de här frågorna, säger Dahl.
Sedan hösten 2013 har Corren granskat kriminella nätverk och grupperingar i Östergötland. Vi har bland annat berättat om hur brottsoffer och vittnen tystas genom hot och om krögare och andra småföretagare som utsätts för utpressning och även tvingas in i kriminalitet när de pressas att köpa upp svartsprit och cigaretter av kriminella.
Granskningen orsakade en stundtals het debatt mellan företrädare för polisen och kommunen om vem som bär ansvar för åtgärder mot lokala kriminella grupperingar. Förre ordföranden för kommunstyrelsen, Paul Lindvall (M) uttalade flera gånger att det var ”oacceptabelt” att polisen inte kommer till rätta med problemen.
Rikskriminalens rapport slår nu fast att:
Polisen har svårt att jobba i de utpekade bostadsområdena för att kriminella vaktar området bland annat genom fordonskontroller och avslöjar även civila patruller. Bilden bekräftas av poliser i yttre tjänst som Corren talat med och som jobbar i bland annat Skäggetorp, Berga och Ryd.
– De ser direkt vilka som sitter i fordonen, säger en polis.
Grannar och vittnen är rädda och vill inte hjälpa polisen. Detta beror, enligt polismyndigheterna själva, på långvarigt dålig polisiär närvaro i områdena så att kontakter och förtroende har blivit lidande.
En bekymmersam situation, konstaterar Conny Dahl:
– Vi bygger vårt arbete på att vi får information från människor som sett och vet saker. När de inte är benägna att ge oss information blir arbetet betydligt svårare. Vi måste jobba i de här områdena för att få förtroendekapitalet, vi måste vara där och visa att vi bryr oss om deras problem.
Enligt Conny Dahl är det just vad polisen gör, och gjorde även innan rapporten kom.
– Vi har ett aktivt arbete kring det här, säger han.
Conny Dahl hoppas att rapporten kan få andra aktörer att göra större insatser mot den lokala kriminaliteten. I inledningen skriver Rikskriminalens Underrättelsetjänst: ” Det stora genomslaget i lokalsamhället framstår vara knutet till den sociala kontexten i de utsatta områdena, snarare än bero på en utstuderad vilja bland kriminella att ta makten och kontrollera lokalsamhället.”
– Rapporten lyfter fram de här områdena som segregerade. Det är inte polisen som bygger bostadsområden. Där borde andra ta mer ansvar, säger Conny Dahl.
Comments
Post a Comment