Tonårsmordet på Amiralsgatan var särskilt brutalt, säger nya polisuppgifter till Sydsvenskan. Enligt vittnen som fanns i området vid dådet omkring klockan 18.30 på torsdagen stod två män och väntade på offret. De uppehöll sig vid hållplatsen på Amiralsgatan vid påfarten till Adlerfeldts väg.
16-årige Ahmed Obaid ska ha varit och tränat och var på väg hem när han mötte de båda männen. De angrep honom direkt när han klev av bussen, enligt Sydsvenskans uppgifter. Då var han bara några hundra meter från sitt hem på Bennets väg.
Först avlossades en salva skott som tog i pojkens ben och överkropp. Därpå ska skytten ha börjat ta sig från platsen, bara för att återvända och skjuta ytterligare skott – nu i huvudet på Ahmed Obaid. Enligt uppgifter från flera poliskällor användes ett grovkalibrigt vapen. Hoppet om att rädda hans liv var därmed i princip ute redan innan han fördes till akuten i ambulans.
I mordutredningen sökte kriminaltekniker med kraftiga strålkastare och poliser med vapensökhund igenom den branta grässluttningen vid busshållplatsen. Det var svårarbetat, och spår kan ha förstörts när räddningspersonalen som försökte klara livet på pojken trampade omkring på gräsmattan under sitt arbete. Minst tolv olika fynd gjordes i grässlänten. Det syntes på hur många skyltar polisens tekniker placerade ut.
En handfull av fynden var patronhylsor efter avlossade skott, enligt Sydsvenskans uppgifter. Det kan i och för sig räcka för att binda en gärningsman till brottet, eftersom spår – som skrapmärken – på hylsorna är unika för varje skjutvapen. Detsamma gäller kulorna från vapnet.
Hur många som hittats vill inte polisen berätta.
– Vi vill inte lämna ut några detaljer om antal skott eller vilka spår som säkrats, för i det här skedet vet vi inte säkert vilka uppgifter som kan skada utredningen, säger Lars Förstell, pressekreterare på Malmöpolisen. Och spåren gör ingen nytta alls förrän de kan passas av mot ett mordvapen. Och det är ännu inte återfunnet.
Enligt uppgifter till Sydsvenskan på platsen under torsdagskvällen finns det flera vittnen – andra avstigande passagerare exempelvis, men även de passagerare som redan satt på bussen.
Tre personer medtogs för förhör under kvällen. De är inte på något sätt misstänkta för inblandning i brottet, utan togs med till polishuset för att kunna berätta i lugn och ro, även med tanke på nyfikna som samlades runt brottsplatsen och kunde tänkas påverka vittnenas berättelser.
På fredagsmorgonen beskrev polisens pressekreterare Lars Förstell att en utredningsorganisation börjat byggas upp hos den redan hårt ansträngda Malmöpolisen.
– Vi fokuserar på att ta reda på om det har funnits någon specifik hotbild mot den här unge mannen, sa han.
– Men det finns inga tecken på några kopplingar till andra skottlossningar eller mord. Vi betraktar det här som en helt isolerad händelse.
Den traditionella utgångspunkten för polisen när någon skjuts till döds på ett så här utstuderat sätt är att offret själv är kriminell och ska straffas för något. Men det finns ingenting över huvud taget som talar för att det är så i det här fallet. Varken Ahmed Obaid eller någon i hans familj förekommer i något som helst kriminellt sammanhang. Alla kontroller pekar på motsatsen – familjen är välanpassade och skötsamma människor.
Det finns flera teoretiska möjligheter:
* En tidigare trivial konflikt eller till och med enkel diskussion som accelererats av mördaren, som tar till vapen.
— Tillgången på vapen just nu är så pass stor att en enkel osämja kan leda till att man skaffar sig ett skjutvapen och använder det, säger Lars Förstell.
* Ett misstag. Mördaren kan ha varit utskickad av någon annan och tagit fel på person. Det har hänt tidigare i Malmö, så sent som i december 2011.
* Skott på måfå. Seriemördaren Peter Mangs sköt mot offer utvalda på måfå, utifrån att de såg ”utländska” ut. Men teorin att en ny skytt skulle härja i Malmö avfärdas helt och hållet av polisen.
Med andra ord talar mest för den första teorin – mordet började som något helt annat, en enkel munhuggning i skolan, ett bråk på gymmet, eller en upplevd oförrätt som Ahmed Obaid kanske inte ens visste om att den låg och kokade hos någon annan.
Och just i det perspektivet är polisens behov av alla slags uppgifter om 16-åringens liv och omgivning viktigare än någonsin. Även minsta deluppgift eller lösa rykte kan bli den pusselbit som leder åt rätt håll.
– Vi har stort behov av att få in uppgifter från dem som kan veta något om händelsen, men också om pojkens övriga liv och leverne, säger Lars Förstell.
Comments
Post a Comment