Det dödliga våldet med skjutvapen sker i dag nästan uteslutande inom kriminella miljöer, visar SvD:s granskning.

Det dödliga våldet med skjutvapen sker i dag nästan uteslutande inom kriminella miljöer, visar SvD:s granskning.  Det är en markant förändring jämfört med 00-talet, då dödsskjutningarna dominerades av helt andra motiv.

Sverige drar iväg från de andra nordiska länderna när det gäller antalet personer som skjutits ihjäl. Det visar SvD:s granskning av ländernas dödsorsaksregister. 2015 var Sverige det land i Norden där flest personer hade skjutits ihjäl, både till antal och per 100 000 invånare. Det är första gången Sverige toppar statistiken under den tioårsperiod som granskats.

SvD har tagit del av siffror från Nationella operativa avdelningen (Noa) hos polisen, som visar antalet personer som skjutits ihjäl inom vad som beskrivs som kriminella miljöer mellan åren 2006–2016. Genom att jämföra Noa:s siffror med det svenska dödsorsaksregistret, som visar det totala antalet personer som skjutits ihjäl, framgår hur många av det totala antalet som skjutits ihjäl inom just kriminella miljöer.

Granskningen visar att allt fler av de dödsskjutningar som sker inträffar i gängmiljöer sedan 2006. I dag sker nästan samtliga sådana skjutningar i den miljön.
– Det är alldeles riktigt, det är också något vi sett tidigare. Det dödliga våldet med skjutvapen blir mer koncentrerat inom kriminella miljöer och till illegala skjutvapen, säger Sven Granath, forskare och analytiker hos polisen i region Stockholm, som tidigare arbetat som utredare hos Brottsförebyggande rådet.

Antalet som sköts ihjäl inom den kriminella miljön utgjorde 90 procent av det totala antalet ihjälskjutna 2015. Året innan utgjordes samtliga fall av ihjälskjutna inom den kriminella miljön, om man jämför siffror från Noa och Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

Den mest aktuella statistiken som finns på området är polisens, som visar att 28 personer sköts ihjäl inom den kriminella miljön under 2016. Längre tillbaka i tiden var det betydligt färre som sköts ihjäl inom de kriminella miljöerna.

– Fram till 2001 skedde 25 procent av fallen med dödligt våld med skjutvapen inom ramen för kriminella konflikter, säger Sven Granath.

Att en så liten andel av dödsskjutningarna skedde inom kriminella miljöer som 2001, är det inte någon gång under den period som SvD granskat, 2005–2016. Som lägst var det 45 procent ihjälskjutna inom de kriminella miljöer, 2009, sett till det totala antalet dödsskjutningar.

Enligt Sven Granath var det under 70–90-talen vanligare att dödsskjutningar skedde med legala vapen, som jaktgevär eller militära tjänstevapen, utanför de kriminella miljöerna.
– Det fallen var kopplade till helt andra motivbilder, de har minskat sedan dess, och kan inte minska så mycket mer, säger han.

Samtidigt som de fallen alltså minskat, så är det sedan några år andra motiv som börjat styra dödsskjutningarna. Det är framförallt dödsskjutningar där det använts illegala vapen som det skett en förändring.

– Den andra utvecklingslinjen för dödsskjutningar är kopplad till knarkaffärer och fejder mellan gäng. Dessa sker med illegala skjutvapen och i storstäder. Det är hyfsat välplanerade dåd, det är svåra brott att klara upp. Den delen har fortsatt att öka. Någonstans i mitten av 00-talet så blir det tydligt att det här börjar dominera. Det är det ni ser i Noa:s data, säger Sven Granath.

Sammanlagt 195 personer är rapporterade som ihjälskjutna i Socialstyrelsens dödsorsaksregister mellan 2006–2015. 140 personer har enligt Noa:s siffror skjutits ihjäl inom den kriminella miljön under samma period.

Det är eftersläpning på det svenska dödsorsaksregistret, det går därför ännu inte att se hur många som totalt sköts ihjäl i Sverige under fjolåret.