Genombrottet för mobiltelefonbevisning var Knutbydramat där pastor Helge Fossmo i sista stund kunde bindas till brott tack vare raderade sms som återskapades.
-Det var en riktig bingo för oss, berättar Kenneth Ågren vid Uppsalapolisen och spaningsledare vid Knutbymordet - en utredning där ord stod mot ord mellan frikyrkopastor Helge Fossmo och barnflickan Sara Svensson.
Först när polisen insåg att de raderade sms:en gick att komma åt vände det och barnflickans berättelse kunde verifieras.
-Det var bara några få dagar innan rättegångsstarten och det blev helt avgörande för oss, minns Kenneth Ågren och konstaterar att detta nu har blivit gängse arbetssätt för polisen.
Fler mobilanalyser
Användningen av mobiler som bevisning i brottsutredningar har ökat dramatiskt sedan Knutby.
I Skåne bedömer Michael Davidsson, gruppchef vid underrättelsesektionens IT-brottsavdelning, att de numera analyserar runt 1 800 telefoner på ett år, jämfört med något hundratal för sex-sju år sedan.
Samma sak i Västerorts polismästardistrikt i Stockholm, där polisen i dag tömmer 780 procent fler mobiler än för tio år sedan, enligt tidningen Ny Teknik.

Viktigt vid mängdbrott
Polisens utredare kan hitta raderat material som sms och se hur misstänkta kommunicerat med varandra. I utredningar av brott som kan ge minst två års fängelse kan polisen också begära ut samtalslistor från telefonoperatörerna som visar var en telefon befunnit sig geografiskt vid olika tidpunkter.

Detta användes bland annat i utredningen av ett våldsamt mord på en 31-årig gängledare i Malmö på ett taxikontor hösten 2011.

Även i utredningar om familjevåld är mobilerna viktiga - där står det annars ofta ord mot ord och mobilkommunikationen blir därför viktig.

Mobiltelefoner spelar också en avgörande roll för att lösa vad polisen kallar mängdbrott som inbrott, snatterier och stölder, enligt Michael Davidsson.

-Om vi inte hade fått tillgång till telefonerna hade vi nog inte löst många av de mängdbrott som vi utreder, de hade trillat ner i något hål av olösta brott.